Sydney.

Jag flydde alltså till Sydney. Och vad gör man i Sydney då? Man vindsurfar inte i alla fall. När jag pratade med informationscentret och nämnde att jag varit på västkusten och vindsurfat i tre och en halv månad såg de ut som frågetecken.

– Vindsurfing? Vad är det? sade fröken jag talade med. (på engelska naturligtvis)

– Vänta jag tror jag vet, sa hennes kollega, är det inte när man har en båt och en fallskärm.

Jag gav dem en blick. Försökte för en sekund att förklara, gav upp, nickade, log och sa: Inte riktigt, men ungefär. De insåg att de var ute och cyklade, och jag visste att jag hade tagit rätt beslut att skicka hem bräda och segel från Perth.

 

Så vad gör man då? Man kan alltid lära sig vågsurfa. Så det var exakt det jag gjorde första dagen.

Uppvärming på mellanstoppet.

Michael skäller ut vågen. Den var uppenbarligen inte kraftfull nog.

 

 

 

Under helgen var det en internationell surf-tävling i Bondi, och något så spektakulärt var 20 år sedan i Bondi.

Lite kyligt var det faktiskt.

 

Nedan är en av mina favorit-bildserier.

 

 

 

Sen då? Jag tog och kikade runt lite i byn. Tog färjan till en annan stadsdel, lite som Stockholm.

Utsikt från takterassen.

Tamaram beach.

Bondi Beach.

 

Chinatown.

Från färjan, strax efter solnedgången. Häftigt.

En liten vik i Manly.

Inte Photoshop. Jag är där på riktigt.

Flygplans-skriverier.

Det berömda operahuset! Höganäs kakel i noga utvald färg.

 

Och mycket, mycket mer. Nu vet ni ungefär.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0