Sydney.
– Vindsurfing? Vad är det? sade fröken jag talade med. (på engelska naturligtvis)
– Vänta jag tror jag vet, sa hennes kollega, är det inte när man har en båt och en fallskärm.
Jag gav dem en blick. Försökte för en sekund att förklara, gav upp, nickade, log och sa: Inte riktigt, men ungefär. De insåg att de var ute och cyklade, och jag visste att jag hade tagit rätt beslut att skicka hem bräda och segel från Perth.
Så vad gör man då? Man kan alltid lära sig vågsurfa. Så det var exakt det jag gjorde första dagen.
Uppvärming på mellanstoppet.
Michael skäller ut vågen. Den var uppenbarligen inte kraftfull nog.
Under helgen var det en internationell surf-tävling i Bondi, och något så spektakulärt var 20 år sedan i Bondi.
Lite kyligt var det faktiskt.
Nedan är en av mina favorit-bildserier.
Sen då? Jag tog och kikade runt lite i byn. Tog färjan till en annan stadsdel, lite som Stockholm.
Utsikt från takterassen.
Tamaram beach.
Bondi Beach.
Chinatown.
Från färjan, strax efter solnedgången. Häftigt.
En liten vik i Manly.
Inte Photoshop. Jag är där på riktigt.
Flygplans-skriverier.
Det berömda operahuset! Höganäs kakel i noga utvald färg.
Och mycket, mycket mer. Nu vet ni ungefär.
Margaret river.
Kusten ner.
Efter Gnaraloo åkte jag längs kusten ner mot Margaret river, väl i Margaret bestämde jag mig för att åka längre söderut, där var nämligen vinden, inte i Margaret's. Här är sammanfattningen i bilder:
Med min spräckta vindruta for jag söder ut.
Hittade ett träd.
Några hajar i akvarium. Har inte sett några i oceanen.
Rockingham.
Mandurah.
Söder om Mandurah. Helt nybyggt villaområde.
Så här kan man bo i Margaret river.
Vy från Windy Harbour över Salmon beach.
Salmon beach
Salmon beach. Vindsurfade där, massivt "beach break", har aldrig blivit så spolad som här. Tog mig en kvart komma ut ibland, eftersom vinden var snett frånland, vilket innebär att vinden var väldigt byig och svag vid land.
Salmon beach.
En helt vanlig hundratio-väg. Vägren? Nej.
Tillbaka till vackra Mandalay.
Mandalay.
Mandalay.
Höga träd i närheten av Denmark och Walpole.
Strand i närheten av Denmark.
Vägen till Rame head. Bara för fyrhjulsdrivet, vågade inte, 2 km lång. Bra vindsurfing där sägs det.
Green pool.
Elephant rocks.
Lights beach.
Lights beach.
Ingen ovanlig syn.
Så här kan man äta.
Strand öster om Albany.
Tillbaka till vackra Mandalay.
Gnaraloo. Så bra var det.
Åkte 700 km. Vågseglade. Åkte tillbaka de 700 kilometrarna. Om sanningen ska fram så var det utan tvekan värt det.
Jag har haft bättre saker för mig än att uppdatera bloggen, och de tillfällena jag har haft lite tid över har uppkopplingen varit bristfällig. Nu kommer dock sakta men säkert en återhämtning. När bloggen blir realtid igen får framtiden utvisa. Men det spelar ju ingen roll för er om jag berättar om vad som hände för två-tre veckor sedan.
Så här såg det i alla fall ut:
En bra väg, och jag menar det. Nästan två timmars körning på grus, sten och sand. Och här vågade jag släpa ratten med ena handen. För det tar så lång tid när man kör 70–80 km/h.
Djur. Att de skulle se så löjligt ut när en känguru hoppar trodde jag inte, jag var tvungen att skratta.
Och så här kan man bo.
Och så vågorna förstås. Se så snällt de rullar in.
Tro det eller ej, men det är ett självporträtt.
Foto: Troligtivs Dan från England. Jag på vågen, en liten.
En skärmdump från en video. Dan är på vågen, och jag är uppe i vänstra hörnet. Så jag var där, och seglade lika fantastiska vågor.
Tyvärr var det ingen som ville ta bilder när det var som bäst. Men jag är glad att det finns något.
